Att våga vara sig själv

Enkelt säger säkert de flesta, men glömmer att de påverkas av andra jättemycket. Att ha lika åsikt är inte att våga vara sig själv. Pappan till min dotter kallar mitt “vara mig själv för”, “när du kom in i trotsåldern, kom du aldrig ur den igen”. Jag tänkte högt och han protesterade och jag lyssnade på min intention och gjorde som intentionen sa, och det blev hur bra som helst.

Det är inte alltid man följer strömmen och kan känna sig lite udda, just för att man inte vill “göra som alla andra”. Om man informerar sig vad det innebär för andra “att göra som alla andra” är det nog inte så roligt med resultatet, Då är det bättre att lyssna på intentionen och rätta sig efter den, även om det innebär att folk påpekar att man “vågar inte”, det gör inte ens dom, för de gaddar ihop sig, för att antingen hämnas eller försöka ge igen.

När man väl kommit underfund med hur bra det är att “våga vara sig själv”, kan det bli lite jakt på att försöka sätta åt dig, just för att folk är på låg nivå och har för lite vettigt att göra. Kan vara riktigt roligt för de förlorar alltid. Och man behöver väldigt ofta bara vara åskådare och åhörare och ingenting göra eller säga, bara glädjas åt att man lyckades hålla sig på högre energi-nivå.

Många kramar och Britt-Kärlek