Nyårsfirande nu och då

De hedniska romarna firade vilt medan de tidiga kristna i romariket tog avstånd från firandet. Man firade inte på de dagar som vi gör idag, det gamla romarriket firade den 1 mars fram till 153 f kr, och i gamla Sverige firade vi den 25 mars fram till 1500-talet. Sylvester har namnsdag Nyårsafton och man gick på sylvesterbal och firade, ett trevligt sätt.

Förr i tiden i bondesamhället var funderingar många när det gällde grödorna. Enligt folktron kunde man spå med magi och påverka framtiden. Den unga flickan som vill veta sin framtid, skulle läsa en dikt om vems säng hon skulle bädda, om de fick barn, vems bröd som skulle bakas. Man kan läsa dikten i Jan-Öwind Swanhs bok “Den stora Julboken”.

Att skjuta in det nya året kommer sedan lång tid tillbaka. Årets första dag Nyråsdagen kunde man enligt folktro förutse hur året skulle bli, ville man vara frisk rekommenderas ett äpple, hur man mådde och kände sig kunde tala om hur man skulle må resten av året, var man glad, fick man ett glatt år. Gic man upp tidigt blev man morgonpigg resten av året.

Viktigt var också att hålla koll på vem som var första besökaren, var det en man betydde det tur, var det en kvinna kunde det bli oturligt, speciellt om det var en äldre kvinna…….

Gott Nytt År och många kramar och kärlek