Gammal kärlek

Här händer det en hel del i mitt liv, intressanta händelser. var öppen för resor säger kortet. Och jag tänker med mitt ego, vad är det korten inte fattar, det är fortfarande restriktioner och pandemi. Om jag nu kan resa i mitt inre och vara hjälpt utav det, varför skulle jag då inte kunna motionera i mitt inre och ha stor nytta utav det. Visst jag träffar kanske inte så många kompisar, men de ska jag ändå hålla på avstånd, så det är väl bara att acceptera.

På en sådan resa träffade jag på en underbar kärlek, som inte var planerad, han var orolig för sin kompis som gjort ett uselt val och inte ville lyssna på sina kompisar som faktiskt visste bättre. När jag fick veta, var det redan för sent, kompisen hade förlorat sin bostad och en massa annat trist, på grund av hennes dumheter. Nej, min kärlek lurades inte och det var inte planerat att vi skulle vara på samma ställe, en lördagskväll.

Tycket uppstod och vi träffades flera gånger, tills min kärlek förklarade att han lovat bort sig, och hade lovat att vänta tills hon kom hem igen. Jag accepterade för jag visste att det var ärligt och det kändes som om han verkligen tänkt igenom, men ville inte bryta sitt löfte till den andra tjejen. Livet har sina märkliga omvägar och människan gör sina val, dumma eller ej. Men det är förbaskat skönt att ha lärt sig att acceptera en annan människas val utan bråk.

Detta hade jag så klart inte klarat av utan änglarnas hjälp. Idag kan jag säga att det känns som om det läggs en skyddande hand på mitt hjärta. Jag fyllde 30 år och jag firade mig, vem stod inte i dörren om inte min kärlek, han kunde alltså inte slita sig, givetvis blev jag glad och det visste han. Detta var senaste gången vi sågs. Det fanns ett band (musik) i detta gäng, där de gärna såg mig som gäst tillsammans med dom, men jag vet att jag tänkte, att det fick nog vara så, lättare för mig och min kärlek.

Tur i oturen så tillhörde denna kärlek heller inte de dansanta, utan fotboll, öl och puben lockar nog mer. Men hans kompis träffad jag lite då och då, han bekräftade historien otur och hade svårt att hitta någon han ville dela sitt liv med, men en helg kom han glad som en lärka och då hade han hittat sin äkta hälft, och henne träffade jag när dansen var slut, och de är gifta ännu idag. Härligt med lyckliga äktenskap.

Dessa killar tillhör inte skitsnackarna utan vill man veta något får man antagligen fråga, de säger inget annars, har aldrig försökt fråga, så egentligen vet jag inte. Hur det nu än är, så lades min kärlek i dvala och livet fortsatte. Dessa killar kände även min dotters pappa, och han visste jag pratade en massa skit, och det visste även kärleken och hans kompis. Rivalitet mellan två olika byar, då håller man sig till de snällare om man är utombyare, som jag.

Nu har jag haft en helg där en del info kommit fram bland annat att kärleken har två vuxna barn och är tydligen skild. Han blev kanske inte så lycklig han heller, för under dessa 35 år har jag känt av honom ett par gånger, men jag fattar betydligt bättre idag än då, alltså är jag bildbar. Kärleken drog sig undan i rätta ögonblicket, men gjorde misstaget att komma till min födelsedag, dessa känslor har jag fått känna på hela helgen, och vad jag lärt mig på vägen är de ömsesidiga.

Tänk om vi träffats fler gånger, hur hade det gått då? Eller vad menas med detta minne, som gjorde mig förvånad, för idag finns inget hinder, inte ens från min sida, inte ens en protest. Bara det är otroligt, jag som värnar så mycket om min självständighet. Jag känner hans styrka, hans envishet och hans mod, här är inget dåligt självförtroende, inte när det gäller mig i alla fall. Han imponerar på mig med sin manlighet och ömhet. Han utstrålar trygghet, men också en gammaldags pondus på ett trevligt sätt, ingen räddhare. Hur har jag kunnat lagt honom i dvala.

Jag kanske ska köra på rätt håll, jag vet i vilken kommun han bor, och puben finns kvar, vem vet, han dyker kanske upp någon kväll. Jag kan erbjuda mig att köra honom hem, för jag dricker ingen alkohol idag, jag kör alltid, och det jag konsumerade var det inte någon mening med att ta taxi, då kunde jag lika gärna köra från början.

Återkommer med mer info om denna kärlek, om han också är själskärlek, för denna kärlek är betydligt mycket bättre än den kärlek jag kallar för “Kärleken i mitt liv”, men jag har lärt mig att otrohet, fixar jag inte, och vad det är som lockar mig med det manliga könet, de är mycket intressanta men även väldigt irriterande, bra kombination, eller hur? Hur som, denna kärlek vågar kanske kontakta mig, i verkliga livet och inte bara i drömlandet.

Många kramar och Britt-Kärlek